Våga pröva något nytt!

I går kväll var jag inbjuden att tillsammans med tre andra kvinnor delta i en cafékväll i Varnhem arrangerad av föreningen Kvinna Skaraborg. Temat för kvällen var "De vågade byta väg" och vi som var inbjudna att prata hade på olika sätt bytt inriktning i livet. För min del handlade det förstås om hur det kom sig att jag blev författare och numera också egen företagare utan någon trygg anställning att luta mig mot.

Många kvinnor hade mött upp för att lyssna på oss och det blev ett väldigt trevligt och givande samtal som leddes av Anna-Karin Hallgren, tidigare ordförande i Kvinna Skaraborg. Av frågorna från publiken att döma verkar det finnas många kvinnor som bär på drömmar de ännu inte har förverkligat. Jag kan bara hoppas att fler vågar bryta sig loss från gamla invanda mönster för att pröva något nytt, om det är det man egentligen vill. Man kan ju inte mer än misslyckas! Och värre saker kan ju hända här i livet...

Manuset är testat!

Nu har några av minna vänner fått provläsa manuset till "Den som törstar". Trots att förlaget läst och lämnat feedback känns det ändå nervöst att lämna manuset till "vanliga" läsare, det blir ju ett test på om texten fungerar. Men enligt mina testläsare fungerar den tydligen alldeles utmärkt! De har sträckläst, fastnat i handlingen och låtit sig överraskas av upplösningen... Och då får man väl som författare vara nöjd!

Omslaget är färdigt!

Omslaget till den nya boken är nu färdigt och så här ser det ut! Jag är väldigt nöjd, tycker att det passar precis med den känsla jag själv har för boken.

Nästa bok kommer alltså att heta "Den som törstar". Huvudpersonerena Emma och Filip återkommer och handlingen utspelar sig även denna gång på Västgöta universitet i Skövde, men inte bara där, utan också i stadshuset och i en del kyrkliga miljöer. Det dramatiska mordet i del två sker till exempel på stiftsgården Flämslätt mellan Skövde och Skara.

Deckarseminarium för gymnasielärare

I går hade jag förmånen att få hålla en föreläsning på tre timmar för cirka 20 gymnasielärare i Skaraborg. De hade studiedag och fick välja mellan ett stort antal programpunkter. Därför kändes det hedrande att så många valde att lyssna till mig!
Syftet med min föreläsning var att prata om skrivprocessen i en deckare, ett ämne som var roligt att förbereda. Det blev ett tillfälle också för mig att verkligen analysera hur jag egentligen går till väga när jag skriver en deckare.

Och föreläsningen gick bra. Mina åhörare var väldigt intresserade och ställde många roliga frågor, det kändes som om tiden gick fort trots att vi var tillsammans större delen av eftermiddagen.

Dags att börja på del tre!

Nu är det verkligen hög tid att börja med del tre! Jag började ju samla material redan i höstas när jag just hade avslutat manuset till del två. Då kom det plötsligt, som på beställning, idéer om hur berättelsen om Emma Lundgren ska fortsätta i en tredje del. Så jag samlade mina tankar i en svart anteckningsbok. Jo, väldigt gammaldags, jag vet. Borde väl ha suttit med en Iphone och petat in mina funderingar. Men det blir på ett helt annat sätt att sitta med en riktig bok med papper i och skriva för hand, sortera in oilka spår på olika sidor och sedan bläddra, lägga till och stryka allt eftersom. Det ger en helt annan känsla att titta i en sådan där anteckningsbok efteråt, när man skrivit hela sitt manus. Då kan man följa hur processen sett ut under resans gång, hur en idé kanske både kommit och gått i olika skepnader och hur viktiga saker plötsligt inte alls blev viktiga utan försvann helt... Att spåra digitala ändringar är inte lika lätt, det som är raderat är ju raderat.

Så nu ska jag ta fram boken igen. Har låtit den ligga ett tag medan jag bearbetade manuset till del två, men nu känns det som om jag är redo att börja jobba med trean på allvar.

Nattarbete och Rotarylunch

I natt skickade jag mitt bearbetade manus till förlaget igen. Jag har ju jobbat med korrigeringar sedan i december då jag fick feedback från min förläggare på den första versionen. Vissa scener har tillkommit, andra har försvunnit, men historen är fortfarande densamma. Manus nr två har ett arbetsnamn, men eftersom jag inte är säker på om det kommer att hålla hela vägen in i trycpressen väljer jag att behålla det för mig själv så länge.

Om en stund beger jag mig till Skövde för att tala om mitt författarskap vid en Rotarylunch. Jag har medverkat vid flera olika Rotaryluncher tididgare, men tydligen inte vid just den här avdelningen. Det är alltid roligt att komma ut och prata om det jag skriver. Ofta får jag positiv feedback och ibland också nya uppslag och idéer till kommande böcker.

Deckarförfattare från OS-byn Lerdala!

De senaste dagarna har samhället där jag bor stått i mediernas blickfång. Och tacka för det! Jag bor i lilla Lerdala utanför Skövde där OS-kungen Marcus Hellner vuxit upp och där de flesta känner honom eller hans familj och släkt. Idag var det t ex ett reportage i Göteborgs-Posten om Lerdala med bilder på bland annat skolan där flaggan varit hissad sedan i lördags. Det är inte så värst många år sedan Marcus Hellner själv var elev där och idag är det mina barn som tillbringar sina dagar i samma skola.
Det är intressant att se hur snabbt det går när något hamnar i fokus för mediernas uppmärksamhet. Även om Marcus Hellner varit känd ganska länge är det först nu när han vunnit två OS-guld som man på allvar också börjat intressera sig för hans uppväxt och bakgrund, i alla fall på bred front i alla medier. Och på bara några dagar är det plötsligt väldigt många i hela Sverige som vet var Lerdala ligger. Kanske är det snart dags att använda detta i sin egen marknadsföring - deckarförfattaren från OS-byn Lerdala!

http://www.gp.se/sport/os/1.321303-os-gulden-har-satt-spar